Natt.

Det var kul att träffa Stäffa igår, dagens ända skratt blev då.
Hon åkte hem lite efter tio, jag gick och la mig, smsade med Nataniel.
Började få ångest över...tja, jag vet inte, allt.
Försökte dämpa det genom att prata med honom vilket inte gick något vidare eftersom han (för en gångs skull) tagit sin migränmedicin och var aningen.. drogad.
Så jag sa godnatt och försökte sova men nej, ångesten har hållt mig vaken nästan hela natten, jag har inte lyckats komma till ro att sova riktigt. I vanliga fall mår jag piss någon timme, sedan får jag ångestattack och somnar tillslut av utmattning. Fick dock ingen attack inatt, bara ångest och stress.
Det blir verkligen bara svårare och svårare att sova utan Nataniel. Man kan ju tycka att jag borde vant mig efter en vecka (en vecka? När var vi ifrån varan så länge sist? Inte konstigt att det gör ont) men det blir fan bara värre.
Aja. Har jag tur så kommer han på lördag eller något och stannar ett par dagar. Något att se fram emot i alla fall, även om jag inte vågar hoppas egentligen eftersom jag vet hur ledsen jag kommer bli om han fortfarande är sjuk och inte kan komma.

Nej. Får väl försöka jobba. Det lockar dock inte det minsta. Fan.