Hejsan hoppsan.

En ny blogg är nog en bra idé.

Sömlös (Det går som på repeat)

När jag börjar det här inlägget är klockan halv fem på morgonen och jag är, som vanligt, sömnlös. Jag kan helt enkelt inte sova på nätterna så nu har jag bestämt mig för att dygna. När klockan är sju ska jag gå in på min mors rum, ta hunden och gå upp till Halasjön och kasta pinnar och sånt.
Lugn, vacker morgon helt enkelt.
Ted ligger i nedre halvan av sängen i fosterställning och sover. Han sa något om smått folk, tydligen var det därför han inte kunde sova på ett normalt sätt. Han är fruktansvärt vacker när han sover, så stilla och sårbar i djup sömn med något litet mummel då och då.
Och här sitter jag, vid huvudändan av sängen, med min dator och filosoferar om inget alls. Eller kanske om allt? Jag vet inte. Jag vet bara att jag måste rätta hela tiden för att jag trycker på fel tangenter eller missar tangenter helt.
Kom just på att jag kanske borde börja ta mina sömntabletter igen. Å andra sidan blir jag så sjukt trött dagen efter av dem att det inte känns värt det nu när jag ska börja skolan. Varför kunde jag inte fått vettiga sömntabletter som inte dåsade av mig totalt dagen efter?
Försöker hitta något på tv men det går inget vidare. Synd att jag inte har VHS:n kvar här inne, hade kunnat kolla på Aristocats annars. Och någon kul film på datorn har jag inte heller för jag har sett dem så många gånger. Fast okej, Asterix & Obelix -filmerna förblir svårslagbara klassikers.
327km/h är tydligen det snabbaste någon brud någonsin kört på en motorcykel. Tror jag i alla fall. Hänger inte direkt med i tv-programmet. Ska ta motorcykelkort i sommar, det blir fint. Så kan jag börja köra med egen cykel till träffarna med Ted bakom mig, haha.
Hittade just en häst som hade vart perfekt för mitt planerade kommande projekt. Funderar nämligen på att flytta tillbaks till Olofström efter studierna i Malmö och då skaffa mig en häst igen, helst ett arabiskt fullblod och nu hittade jag en tvååring som hade varit lagom att börja rida in i sommar/höst. Med hjälp av Parellis metod borde det inte bli så svårt. Jag vill verkligen ha en häst igen. Överväger faktiskt att försöka få Tessan som har sina hästar på bete hos oss om somrarna att låta mig ta över och köpa hennes arabiska fullblod i sommar/höst. Han är helt underbar även om hans namn, Kadaffi, kan tyda på annat. Han är så tillgiven och så FIN. Han kommer alltid och vill bli myst med när jag hälsar på. Helt underbar och mycket vacker och intelligent. Gråskimmel och mycket leksen. Jag har så mycket fler mål och så mycket mer idéer och och inspiration nu än förr när det kommer till hästar. Jag vill träna till att kunna sitta, ligga, stegra gå i spansk skritt, ground tie, löslongering, lösridning och massa annat sådant. Jag är så fruktansvärt sugen att det finns inte. Vad gäller Kaffi så är planen att eventuellt fråga Tessan om jag får låna honom för att träna från marken bara för att se om det funkar och om jag har chansen att klara av det för att jag vill köpa en unghäst senare och göra samma sak men känner att det är tryggare att först träna lite på en häst som redan är väl hanterad och därför har lägre stressnivå.
En timme kvar ungefär innan jag tar ut hunden. Har precis börjat bli trött, haha. Timing! Ted har dessutom flyttat upp i sängen till att ligga normalt och nog är det lockande att krypa ner hos honom och mysa. Men nä, nu ska jag fan i mig dygna. Dock ser jag inte ens en skymt av solen och jag tänker inte gå ut fören i gryningen. Men jag var uppe och gick lite och kvicknade snabbt till så det är nog ingen fara, gäller bara att få i sig energi hela dagen och att hålla igång lite lagom. Och vi ska ju faktiskt trots allt på vikingamarknad större delen av eftermiddagen! Just nu äter jag choklad och dricker saft för att hålla mig vaken. Har dock krupit ner lite halvt hos Ted nu, varmt och skönt. Fast han brer ut sig så mycket att jag nästan tror att jag har en valross bredvid mig och inte min supersmala Ted (dubbelkollade just så att det verkligen är Ted).
Men nej, nu ska jag ut med hunden.

Come home, save me from my self
You've been my savior from the start
And I'll be your lover 'til the end
Come home..

Jag vet inte.
Det är så mycket just nu.
Ted och jag.
Vi flyttar ihop om två veckor.
I Malmö, i ett rum vi hyrt in oss i.
Samma dag som vi flyttar in fyller jag arton.
Och så ska jag börja skolan nästa vecka.
Vi ska pendla i två veckor.
Jag är exalterad och rädd på samma gång.
Men så länge jag har Ted så ordnar det sig nog.
Honom har jag dock inte träffat på nästan en vecka nu.
Men han är här om två och en halv timme, äntligen.
Åååh, vad jag saknar honom, min älskade pojke.
Mitt Lejonhjärta, om du läser det här så ska du veta att jag älskar dig.
Älskar dig över allt annat, så att det gör ont.

Ge mig en lägenhet i Malmö att dela med Ted.
Och ge mig en medryttarhäst precis utanför stan.

Jag saknar redan min älskade lilla idiot.
Och jag saknar hästar.

Lalalalalalalalalalalalalalalaaa......

Om en månad kanske jag lever drömmen.
Jag håller andan under väntan för att inte få en hjärtattack.

Jag orkar inte.
Allt är bara så djävla tungt.
Jag har ont inuti mig själv och jag sitter fast i fel skin.
Detta är inte den kropp jag ska vara i egentligen.
Detta är inte det liv jag egentligen ska leva.
Jag ska vara vacker i mina egna ögon.
Och jag ska vara en fri själ som gör vad den själv behagar.
Allt jag är nu ger mig ångest.
Och jag vet att jag borde vara så mycket mer än jag är.
Det känns inte rätt mot de som älskar mig.
Ibland funderar jag på att bryta alla banden och åka här ifrån.
Inte komma tillbaka fören jag verkligen är jag.
Då kommer jag kunna älska mig själv och verkligen, verkligen kunna låta någon annan älska mig.
Känns redan som att jag saboterar Teds och mitt förhållande genom att inte vara den jag ska vara.
Men det är svårt, för jag är heller inte helt säker på vem jag ska vara, är bara säker på att detta inte är den.
Jag undrar hur Ted skulle reagera om jag började försöka vara det jag innerst inne vill vara.
Inga kompromisser, inga undanflykter.
Slå på systemet när det gör mig arg, kyssa systemet ömt när det gör mig väl.
Bruka våld mot alla som gör mig arga när de gör mig det, kyssa allas läppar när de gör mig glad och varm inombords.
En fri själ utan obligationer att tänka på någon annans reaktion.
Men med frihet kommer ansvar, det blir en ond cirkel det med.
En revolution inuti mig innan jag kan bidra i revolutionen i världen.
Men en fri själ blir man kanske inte fören man är död?

Jag blir helt apatisk av att inte fylla någon funktion, av att inte ha någon uppgift.