Heh.

Sov på Johans soffa inatt, ville inte hem och slåss med attackerna och han hade inga problem med det.
Tydligen ska jag ha sett väldigt rofylld ut när jag sov.
Konstigt, för när jag såg mig i spegeln i morse såg jag att jag gråtit i sömnen.
Undrar vad jag drömde?
Vem jag drömde om behöver jag nog inte undra om, haha.
Bättre att gråta i sömnen än att ha ångestattacker, i alla fall.
Undrar om Olle drog på den där festen igår? Hm. Jag vill nog inte alls veta egentligen.
Johan och Tobbe sitter och nördar något djävla tv-spel igen, fast än klockan bara är lite över tolv.
Fan vad skönt det måste vara att kunna finna något så simpelt roande.
Jag tröttnar bara på allt.
Utom Harpan, då. Men det är ett spel som testar hjärnans kapacitet, inte fingrarnas.

Bara för det ska jag spela Harpan nu medan nötterna sitter med sitt tv-spel.